Efter en lång dags resande och jag kom till slut fram till paris kl 21:15 igår kväll. Låste in mina väskor och började spatsera staden. Jag hade inga planer på att hitta hotell utan tänkte att 11 timmar kan man nog slå ihjäl på annat sätt än att sova. När klockan slår 2 är jag tillbaka på stationen efter att ha blivit ruinerad då jag köpt en öl för 6,70 euro och en liten för 4. Tyckte väl vid det här laget inte så mycket om min nya stad. Men när jag sitter och lyssnar på musik på stationen så kommer plötsligt en liten marockan cyklandes och cirkulerar kring mig. Han presenterar sig som Moha, är 20 år och det visar sig att han kan typ 3 ord engelska varav ett är 'fuck' och ett annat är 'you'. Men trots våra språkliga hinder så lyckas vi bli vänner över en natt. Det visar sig att han är kungen på denna perongen. Han känner alla ooch säger nåt om att han kommer dit varje kväll kl 12 och åker hem kl 8 på morronen. Sen kommer en äldre kille fram och hälsar, Toran (eller Turkish, som Moha kallar honom). Han är klädd i slitna 501, jeansjacka och har tredagars käggstubb. Klassisk 90talsgrabb alltså. Han är om möjligt ännu sämre på engelska. Moha tar, när vi säger att vi måste på toa, med oss till en dörr som inte ser ut som en toalettdörr. Det är det inte heller utan den går till en trappa som leder oss ner tilll nåt källarutrymme. Där nere går vi några labyrinter och tar oss fram till en stor personaltoalett med fina handdukar och duschar. Jag är skitskraj för att det ska komma nån vakt och slå ihjäl oss men tänker att "det är äventyr jag vill ha, och det är äventyr jag har fått". Toran bestämmer sig för att duscha medans jag och Moha går upp och sätter oss igen. Sen går vi ut i paris och spenderar natten spatserandes och hackigt kommuniserandes. Denna udda trio. Toran le tyranne, Moha Marockanne, och lilla jag.

Nu är jag i barcelona men det är en annan historia.

Nu är jag ju i lund. Inte än ute i europa. Jag kommer resa halv sju imorgon från Lund C. Sen är jag på tåget till kl 21:05 då jag landar i Paris. Där spenderar jag natten någonstans... åker sedan mot Barcelona kl 8:15 och är framme 18:42.

Resfebern håller för övrigt på att ta kol på mig. Tur att allt är bestämt så det inte går att ändra sig.

Motgång nr 1

Kameran funka såklart inte. Lämna tillbaks den direkt och svor lite. Men men, jag får försöka hitta nån annan istället. Det kan ju inte vara så svårt.

Interrailkortet är inköpt iallafall. Fattar sålklart inte hur det funkar även fast jag frågat och fått svar. Det löser sig nog.

Glömde förstås att skriva att det var tågluff jag skulle åka på. Inte för att jag tror det är så många som inte redan vet det som läser den här bloggen men man vet ju aldrig.

Nästa gång jag skriver är jag inte i sthlm längre iallafall.

Förberedning.

Hej folk.
Detta kommer under en tid framöver förvandlas till en reseblogg. Istället för fotoblogg. Jag ska försöka bespara er på vanligt skitsnack ("såg värsta snygga väskan på en suuuupertrevlig liten boutiqe i barcelona ;D ) och istället försöka mig på att leverera pretentiöst skrivna små handplockade anekdoter. Men som vanligt, skriver jag skit så är det ju bara att sluta läsa. Det är ju det som är tjusningen med text.

Jag känner iallafall ett otroligt sug efter tri-x. Och förhoppningsvis har jag en ny kamera med mig också, som jag ska inhandla imorgon. Tack Thomas.

Jag är nervös, men samtidigt stolt över mig själv för att jag ger mig iväg. Jag har tänkt mig den här resan som nåt jävligt punkigt och lite en försenad tonårsrevolt. Självständigt och starkt. Men så, ikväll gjorde sig tryggheten hos föräldrar påmind. Och det faktum att jag bor i danderyd. Jag fick en "sommarpresent" av mor och far, dom bjuder mig på nån billig flygbiljett så jag slipper fundera på hur jag ska ta mig hem. Lite mindre punkigt men samtidigt väldigt skönt. Tack mor och far.


Avslutar med en sista bild före avresan. Johan Ekman på bilden i hans hiss.

I väntan på igår

Late night sandwich

"Nej, jag har lite judiska släktingar"

Kocky

Var med på en musikvideoinspelning idag. Kul att se hur saker och ting byggs. Kreativitet. Sen är det ju alltid kul att kunna hjälpa till. Speciellt kul när man känner att man får ut nåt av det. Kan nog bli bra det där.

Badjävlar.

Daniel på Barnens Ö sommaren 07.
Tack för den bästa tiden på kollo alla.

Enad front.

Kom igen systrar och bröder.

"Fotografi För Välfärd.

Fotografer. Förena er. Vet att några hundratal läser här varje vecka. Fega inte. Var med. Tveka inte. Skicka länken vidare. Sprid uppropet.

Fotografi För Välfärd.
Sverige Förändras. Taket blir lägre. Extremhögern vinner mark och blir rumsren. De marknadsekonomiska krafterna blir allt starkare. Demokratin haltar. Hyresrätter blir bostadsrätter i ren spekulation. Statliga företag reas ut. Sjuk och -äldrevård skärs ner. Arbetsrätten urholkas. Klyftorna ökar. Skattemiljarder fifflas bort. Sverige förändras.

Walker Evans gjorde det.
Jacob Riis gjorde det.

Nu gör vi det.

Bildgruppen Agitera drar igång den kollektiva utställningen -Fotografi För Välfärd. Vi uppmanar sveriges fotografer att vara med. Ingen snobbig personlig inbjudan. Alla får vara med. Alla. Deltag med en till två printar. Det är inte tävling. Det är samhällsengagerande fotografi. Fotografi som samtidsreflektion. Använd möjligheten av bildens kraft nu. Bildens kraft till debatt.

Fotografi För Välfärd är tänkt att gå upp samtidigt i Malmö och Stockholm under hösten. Mer information kommer. Se: http://thomasnordbor1.blogspot.com/

Skicka en anmälan redan idag: info@agitera.com

Fotografer. Förena er."

Det var länge sen jag tog den här bilden (enligt min räkning). Jag vet inte riktigt varför jag gillar den. Den kanske ger mig lugn. Minns att jag sa till min lärare T. nåt i stil med "nu behöver jag inte ta några mer bilder, den här kommer göra mig känd". Förstår såklart att det inte handlar om det. Att bli känd. Jag börjar känna mer och mer att jag vill ta bilder som betyder nåt. Om jag skulle villja ha glamour kanske jag skulle satsat på modefoto istället. Kanske gör det i smyg. Pengarna måste ju in, som nån vis man sa.

"Integration" i Djursholm

Vi var på Aludden och badade i veckan. Där hade det samlats värsta stora sköna arabiska familjen för lite sol och bad och käk. En äldre man i gubblinne (solklar överste över familjen och förmodligen farfar) sitter och kontrollerar sonen så han vänder köttet vid rätt tidpunkt. Barnen badar lite grann och morsorna sitter och kacklar. Mäkta glad blir jag förstås och frågar mina vänner, som är mer bevandrade i området, ifall dom brukar hänga här. Tydligen så hänger dom runt ofta MEN, tydligen så har det vart klagomål på dom på komunal nivå typ. Suck alltså. Det är verkligen synd om de stackars Djursholmarna på strandvägen som måste stå ut med denna underliga samling småterrorister.

En trafikens man

Det var härligt att gå idag. Mot solen och vänner. På vägen träffar jag en man, oerhört passionerad och mysig man. Han ser direkt på mitt glada oskuldsfulla tryne att "här har vi en man som vill snacka av sig lite". Så där stod vi, trafikvärden och jag, och diskuterade väder och kameror och hattar och datten till toner av signalhornen. Gjorde lite ont att lämna honom där. Känns bra att jag fick med honom med mig ändå, på ett annat litet vis. Får gå tillbaka och säga hej nån dag.

Gränden

Dec 06

Buster

Välkommen sommar.

Grattis Aso!



Den här lilla sparven kommer det gå bra för. Han trotsade sina trista och trötta östermalmsföräldrar för att göra nåt kul istället. Springa fram och tillbaka på blomsprinterbanan massa gånger. Föräldrarna kanske kommer förstå en vacker dag.

Vänner.

Alexander och Joakim


Lovar att detta är sista bilden i rad på Kim.

Tale's from Mariatorget.

Förr i tiden. Då proletärerna styrde på söder. Det har nog dött en del fina människor i Kims lägenhet. Hoppas det finns utrymme för arbetarna på söder även om det säkert är blått som himlen på Östermalm.

Det stora vemodet rullar in.

U-ban, en man.

flip.

Fan, måste börja knäppa sånt som betyder nåt. Sluta med dessa jävla naturbilder. Mer kärlek, hat och liv.

Tri-X, mon Dieu!

Croatia, summer 06

Painkiller

SVMK

Layouten försvann nånstans på vägen till framgång.

Locash FC

Fighting with low cashstatus

Dreamboy

"Jag gömmer mig för mamma så inte hon ser mig."