Efter en lång dags resande och jag kom till slut fram till paris kl 21:15 igår kväll. Låste in mina väskor och började spatsera staden. Jag hade inga planer på att hitta hotell utan tänkte att 11 timmar kan man nog slå ihjäl på annat sätt än att sova. När klockan slår 2 är jag tillbaka på stationen efter att ha blivit ruinerad då jag köpt en öl för 6,70 euro och en liten för 4. Tyckte väl vid det här laget inte så mycket om min nya stad. Men när jag sitter och lyssnar på musik på stationen så kommer plötsligt en liten marockan cyklandes och cirkulerar kring mig. Han presenterar sig som Moha, är 20 år och det visar sig att han kan typ 3 ord engelska varav ett är 'fuck' och ett annat är 'you'. Men trots våra språkliga hinder så lyckas vi bli vänner över en natt. Det visar sig att han är kungen på denna perongen. Han känner alla ooch säger nåt om att han kommer dit varje kväll kl 12 och åker hem kl 8 på morronen. Sen kommer en äldre kille fram och hälsar, Toran (eller Turkish, som Moha kallar honom). Han är klädd i slitna 501, jeansjacka och har tredagars käggstubb. Klassisk 90talsgrabb alltså. Han är om möjligt ännu sämre på engelska. Moha tar, när vi säger att vi måste på toa, med oss till en dörr som inte ser ut som en toalettdörr. Det är det inte heller utan den går till en trappa som leder oss ner tilll nåt källarutrymme. Där nere går vi några labyrinter och tar oss fram till en stor personaltoalett med fina handdukar och duschar. Jag är skitskraj för att det ska komma nån vakt och slå ihjäl oss men tänker att "det är äventyr jag vill ha, och det är äventyr jag har fått". Toran bestämmer sig för att duscha medans jag och Moha går upp och sätter oss igen. Sen går vi ut i paris och spenderar natten spatserandes och hackigt kommuniserandes. Denna udda trio. Toran le tyranne, Moha Marockanne, och lilla jag.

Nu är jag i barcelona men det är en annan historia.