Bildspel...

Jajuste, jag slängde ihop ett litet bildspel förra veckan (med betoning på slängde). Det blev helt okej:

KLICKA HÄR



Det är lite klurigt det här med bildspel, alltså inte att göra dem för det är det ju, utan mer grejen bildspel.
Det ligger väldigt mycket i tiden, vissa satsar stenhårt, vi utbildar oss i det och årets bild anammar det.
Jag gillar verkligen bildspel och jag önskar att man satsade mycket mer på bildspel på alla tidningar än vad man gör i dag.
Problemet är att alla inte tycker som jag. Jag skulle gissa att det är en tämligen liten skara av tidningarnas
läsarna som ens har sett ett bildspel. Därför är det väldigt svårt när jag till webben säger  "Kan ni inte
puffa lite bättre för mitt bildspel?" och de svarar "Sorry. Det genererar inga träffar"...

Jag vet inte. Kanske är det så? Att det inte är någon som vill se bildspel. Eller så är det ingen som vet att
de vill se bildspel för de inte exponeras för dem.
Finns det någon som forskat lite seriöst på det där? Undersökningar eller liknande? Det känns som att det
här med att "ingen orkar kolla på bildspel" kan vara något som folk bara säger.
Det är ju fortfarande väldigt ungt som fenomen så man kanske inte ska dra för snabba växlar...

Veckans medarbetare

I brist på bra bilder från jobb så hänger jag ut några kollegor istället. Jerker unt Mårten.



Jerker till vänster. Det är inte var dag man är ute på jobb med grabben då han är på
multimedia-avdelningen här på tidningen. En klippa.

Mårten till höger. Det är aldrig jag är ute på jobb med Mårten då han också är en
fotograf. Så jag får passa på att tracka honom medan vi är inne på fotoavdelningen.
Här stod jag med mitt nya 50mm:1,4 tills han började röra på sig.

Yuiko Kawabata

Jag träffade en japansk familj härom veckan som jag har väntat på ska publiceras. En
himla trevlig trio och dottern Yuiko var otroligt söt och då också lättplåtad.

Här kommer i alla fall två bilder på tjejen.

Årets bild.

Det har varit lite väl lite disskussioner om Årets Bild tycker jag. Man hörde lite snack
innan tävlingen om att folk tyckte det var konstigt med kategorierna och att det var
otydligt vad de innebar..

Men nu är det som att allt blåst över och alla är goa o glada.

Nu är jag väldigt grön i den här branschen men det känns som att det är väldigt
mycket ryggdunkande. Det är ingen som öppet vill kritisera tävlingen för då
kritiserar man de som vinner. Med tanke på min position i fotosverige (någonstans i
periferin) kan dessa tankar kanske räknas till de lite mer spekulativa.

MEN lite kritik kan jag ge, där jag råkar ha lite koll, i bildspelsklassen. Jag har sett
bildspel som skickades in till tävlingen som jag tycker är mycket starkare och
viktigare än till exempel Lars Darebergs bildspel. Det ska kanske tilläggas att jag
inte har något emot Lars Dareberg. Tvärtom. Han är en av de viktigaste personerna
branschen och en stor inspirationskälla när det gäller just bildspel.
Problemet är väl mest oklarheten. Vad är det som gäller i Årets Bild? Vad är ett bra
bildspel enligt Sveriges viktigaste fototävling? Hur är man när man är en bra
pressfotograf?

Om ni vet någon som för den här debatten någonstans så säg till.

(Nu såg jag att det i Darebergs kommentarstråd här stod en del spännande, även om
det också där är mycket ryggdunkande i stil med "Åh, du borde verkligen ha vunnit
med dina bilder" och det är precis sådant som stör den seriösa och mer intellektuella
debatten)

Förresten, det bildspel jag syftar på som är starkare och viktigare är gjort av Birgitte
Meidell Roald. Tyvärr finns det inte att skåda på internet.


Nåja, inget inlägg utan bild:

Härom veckan träffade vi en konstnär som flyttat från Florens i Italien till en stor
jävla kåk (ordentligt renoveringsobjekt) några mil utanför Sundsvall. Han hade en
underbar ateljé med underbart ljus. Så fort jag går in i rummet känner jag ett lugn
och tänker "porträtt blir lätt som en plätt". Sen tog jag en liten guldram som han fick
hålla upp också för att piffa till det.

First time with the dragons

Ikväll var jag på basket för första gången. Det var inte så dumt, inte så dumt alls.




En av Dragons stjärnor Miroslav Todic under en time out.

Badbild.

Bonusbild från Fränstabadet.

Bildspel: Ridhuset i Ånge

I tisdags var jag i Ånge och fotade ridskola. Det är så skönt när det går bra. Man
kommer hem, tittar på bilderna och känner "yes, alltså". Självklart slängde jag ihop ett
bildspel också. Jag blev rätt nöjd, även om man skulle behöva sitta längre och vara lite
mer pilligare.

Håll till godo: Tryck för BILDSPEL

Nån veckas jobb.

Lite bilder från veckan som gått. Ovan var det ett sportlovsknäck på Fränstabadet.

Nedan kommer tre höjdare (!) på Kårhusets nya VD Anders Moberg, Lina Eliasson som
fyller 30 och Raid Mahbouba, en irakier som inte hade möjlighet att åka till
Södertälje för att rösta.

D&U

Jag fortsätter med vänner i stark kontrast. Här kommer Daniel (Julia, här nere, är ihop med honom)
och Hugo (han och dom bor tillsammans). De är också mina vänner. Och jag har tillsammans med dessa
tu, Malin, David, Julia, Emma, Martina och Jenny haft en mycket trevlig helg. En tackar!



Daniel på Erikshjälpen i sin nya jacka.



Hugo på kåren, på väg att dra.

Flytta för kärlekens skull.

En bild på Julia jag tog med en telefonkamera. Otroligt.



Det är andra gången på kort tid som Julia syns här på webbloggen. Hon är av de nyaste vännerna jag har.
Hon bor här i Sundsvall för kärlekens skull. Hur fint som helst.

Förra veckan

...tog jag till exempel följande två bilderna.


De skulle göra en ledning från något ner i sjön (fattade inte alls) och röret skulle
dras 170 meter under jord med hjälp av en lika lång borr. Tydligen var isen en
förutsättning för att kunna genomföra projektet.



Dykaren som skruva ihop allt.


Sen hängde jag och Janne Hallman med Elsa Sjögren som håller på att spela in låtar
med en producent som tydligen gjort mycket. Patrik Frisk hette han visst.



Elsa Sjögren.

 

Loppis by Carro

Nu kommer ett blogginlägg tillägnat och inspirerat av Carro. Jag ringde henne i går
för att få bra tips om vilken loppis vi (jag och min familj som var på besök) skulle ta
oss till. Carro hade så klart full koll och mellan allt fnitter tipsade hon om Märrgårds
loppis. Men först var vi uppe på Gullgården på norra berget och käkade lunch.



Syrran åt räkmacka.




Kaffekoppen. Foto: Kristoffer.



Vi var de enda besökarna denna söndag.



Inne fanns det massa fina glas som jag inte har någon plats för.



En uppsättning saftglas, 6 st, med tillhörande karaff: 30 kr (=dröm). Köpte inte såklart.



Riktig loppisklassiker har jag förstått.



Pappa fick sig en tankeställare: Är Volvo livet?



Mamma tyckte grisarna var de fulaste hon sett. Jag menade att det förmodligen var
tal om grisarnas grisar. Idévärldens gris. Om jag skulle förklara vad en gris var för
ett barn så skulle jag visa barnet en av de där grisarna.




Mina loppisfynd
Potatismosare
Modesty Blaise-klocka
Solglasögon
Fake-armékniv
                        
50 kronor